har jag något vettigt att berätta? nej egentligen inte just för tillfället.

jag är trött på rutinerna jag lever i. har kanske mig själv att skylla eftersom jag inte bryter dom, men det är lättare sagt än gjort min vän. istället går jag runt och väntar på ett telefonsamtal jag inte vill ha, jobbar lite på ett körkort och tycker att folk är allmänt snygga. dagarna passerar utanför bussfönstret och winnerbäck sjunger sina visa ord i mina öron. ibland känns våren ganska nära ändå.